Jag vill så gärna åka utomlands och uppleva saker men eftersom jag har så få vänner och ingen av dem är speciellt äventyrslystna så återstår de bara för mig att åka ensam om jag ska nånstans.
Mena de få ja känner vill inte ens åka till Göteborg eller Uppsala.
Snart sommar och jag vill på roadtrip och se fornlämningar, men likt förra året så få ja väl göra de ensam eftersom ingen ha de intresset heller.
Började i vartfall kolla på internet om resesällskap för jag vill till Italien bland annat. Insåg då att de flesta som söker resesällskap "Står självklart för hela resan".. Jahaaaaa....?
Varför ska dom göra de? Vad är haken?
Blir man så desperat efter sällskap att man gärna betalar för en helt främmande människa eller är de så att dom helt enkelt förväntar sig någon form av betalning i natura?
Min nästa tanke va då "Skulle de va så farligt att prostituera sig en vecka för att få en gratis resa?"
Vem förlora eg på de?

Coral Cove - Thailand

Mena jag kommer ju ändå till ett land där jag aldrig ha varit förut och jag kommer att uppleva saker som jag annars inte kan, samt ta fina bilder på saker som jag annars inte skulle ha sett. Gratis..
Risken att man åker me en psykopat å bli ihjälslagen i en gränd nånstans i ett land där man inte känner nån den finns ju såklart. Men man kan ju inte gå omkring å va rädd, risken att ja bli överkörd i Sthlm eller halkar i badkaret är nog större om man ska tänka så.

Ibland undrar jag varför just jag är en sån som vill uppleva saker.. De verka va så enklare för folk som är nöjd me sina utflykter till brevlådan och tillbaka. Dom kräver inte mycke.. Mitt sinne kräver så mycke mer för att stilla sitt begär. Jag vill gå, klättra, paddla, fiska, fota, känna, bada ja ni fattar...
Och just de faktum att jag är så ensam gör sånthär 100 gånger svårare.
Träffade en människa i Thailand som är precis som jag, hade önskat jag kunde behålla honom för all framtid så hade jag haft någon att uppleva saker med. Men jag är tacksam för den tid han tillbringade med mig då. =)
Så...
Vad ska jag göra?
Hitta ett vettigt resesällskap, eller ta ett resesällskap som "såklart står för allt"?
Vem vet, människan kanske bara är ensam precis som jag, inga baktankar.
Eller ska man försöka tjäna ihop till resan och åka själv?
Och då hoppas att man kanske möter trevligt folk under resans gång.
När man åker ensam få man göra precis va man vill när man vill och behöver inte ta hänsyn till någon annan i något avseende. Kan se alla ruiner, vattenfall och allt annat man vill. Och kanske där träffa någon med samma intresse som en själv och fortsätta upptäcka landet tillsammans.
Eller stanna hemma och försöker va glad över att jag iaf får reklam i brevlådan som jag kan hämta.
Nä just de, ha ju avsagt mig reklam.